Timmerhus är ett bra val för ett bättre klimat

Dela sidan — Twitter Facebook

Timmerbyggnader från Kontio har ett litet kolavtryck. Visste du att virket bidrar till att binda upp onödigt kol från atmosfären, även om det omvandlats till en timmervägg?

Är du också intresserad av hur vår livsmiljö kommer att se ut i framtiden? Försöker du förtvivlat komma på alternativa sätt att jobba för ett bättre klimat? Det förs många och långa diskussioner om utsläpp från trafiken och om vegetarisk mat, men bostäder tas inte upp så ofta. Bostädernas andel av svenskarnas koldioxidavtryck är rentav 40 procent. Utsläppen stannar inte vid landsgränserna. Då du väljer ett timmerhus från Kontio gör du en god gärning för miljön.

EU förbinder sig att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent jämfört med nivån år 1990 fram till år 2030. Vid Kontio är vi med i denna kamp för en bättre värld.

– Vårt klimatarbete har pågått sedan 1970-talet, då vi började tillverka produkter av timmer. Ett timmerhus är redan i sig ett ekologiskt val. Dessutom har vi kontroll över virkets hela produktionskedja från timmerstock till färdigt hus. Vi har systematiskt utvecklat olika metoder för att ta fram produkterna allt mer energieffektivt och miljövänligt, säger Jonas Lindeman, som är företagsledare vid Kontio Finland.

En bättre inomhusluft ger bättre hälsa. Låter säkert välbekant. Detta är goda skäl till att många väljer ett timmerhus. Sunda val är ofta miljövänliga på samma gång. Allt fler av våra kunder berättar att ett viktigt skäl till att de valde ett timmerhus från Kontio är just det ekologiska tänket. Varför är ett hus som byggts av timmer så ekologiskt?

Det finns många goda skäl till detta, men det första och viktigaste svaret är hållbarheten. Huset håller i generation efter generation och ser inte alls nedgånget ut även om det varit i bruk i flera decennier. Eftersom huset är hållbart, behövs mindre energi för att utföra underhållsarbeten och reparationer, vilket innebär en mindre miljöbelastning. Du som bor i huset spar samtidigt pengar och sover lugnare om natten. När timmerhuset är uttjänt, kan det återvinnas för nyttiga ändamål. De gamla timmerstockarna kan användas för nybyggen eller så kan timret brännas upp och därigenom omvandlas till energi.

För det andra kommer ett timmerhus att lagra energi då det är varmt ute, för att sedan avge värme då det är kallt i luften. Detta gäller även omvänt. Timret gör inomhusluften svalare då det är riktigt varmt ute om sommaren. Denna egenskap innebär att behovet att värma upp och kyla ner huset minskar betydligt.

Men det viktigaste är ändå att samtliga väggar i ett timmerhus är en sorts kolsänkor. Detta innebär att husets väggar binder upp mer kol än vad som släpps ut i atmosfären i samband med produktion och bygget.

Timmerväggen är en kolsänka.

Bind upp kol så det inte kommer ut i atmosfären

Vad är egentligen en kolsänka? Som vi vet är växthuseffekten en konsekvens av att alltför stora mängder av vissa gaser har släppts ut i atmosfären, till exempel koldioxid, som ju innehåller kol. Då fossila bränslen togs i bruk började överflödig koldioxid släppas ut i atmosfären. Förbränningen av olja och stenkol ledde till att överflödigt kol frigjordes ut i atmosfären från de urgamla avlagringarna i jorden.

Receptet för att hantera detta överflödiga kol är gröna plantor. Plantorna rensar vår atmosfär på kol, eftersom de suger upp koldioxiden ur luften och binder upp kol så att det omvandlas till kolhydrater. När plantorna förmultnar eller förbränns, frigörs kolet tillbaka ut i atmosfären, så att nya plantor som växer upp återigen kan binda upp kol. Träd är utmärkta kolsänkor, eftersom de binder upp kolet i sina stammar i flera tiotals eller hundratals år, innan de förmultnar och friger kolet.

I ett hus byggt av trä finns det alltså kol som lagrats i husets väggar. Det är just timmerväggar som är gjorda av massivträ, vilket innebär att de kan binda upp särskilt mycket kol. Och eftersom ett timmerhus är hållbart, tar det länge innan detta kol frigörs och hamnar ut i naturen igen.

– Det uppbundna kolet kommer inte ut i atmosfären utan stannar faktiskt kvar i timmerhusets väggar under husets hela livscykel, rentav i flera hundra år, säger Tapio Anttonen, som är chef för Kontios produktionsanläggning för timmerhus.

Som exempel kunde vi nämna att upp till 650 000 ton koldioxid har bundits upp i de timmerbyggnader som Kontio levererat under de senaste tio åren. Detta motsvarar 8 200 flygresor jorden runt. I en villa på 180 kvadratmeter finns det på motsvarande sätt upp till 25 ton koldioxid som lagrats i ytterväggarna. Men utsläppen för att tillverka villan samt underhållsarbetena för 50 år framåt utgör endast en tiondel av detta, cirka 2,5 ton. Så kolsänkan i ett timmerhus är ganska imponerande, eller hur?

Allt fler väljer bil utifrån dess koldioxidavtyck. Varför kan vi inte välja bostad utifrån samma princip? Kontios produkter har ett litet koldioxidavtryck. Vi vill faktiskt föregå med gott exempel. I samband med vår husproduktion kommer vi därför att ange kolhandavtrycket för varje produkt som vi framställer. Här handlar det alltså om att framhäva produktens positiva sidor med tanke på miljön, dvs. hur mycket kol som binds upp i byggnaden och hur materialen exempelvis kan återvinnas eller omvandlas till energi i ett senare skede.

Ansvarstagande med hänsyn till skogarna

Ju mer vi bygger av trä, desto bättre är det för miljön. Trä är ett förnybart material, medan bland annat den sand som behövs för att tillverka cement minskar otroligt snabbt i hela världen. I FN:s miljörapport UNEP från 2014 beskrivs hur sanden ovanpå markytan ofta inte är av rätt kvalitet för byggarbeten, och att den sand som behövs ofta måste grävas upp till exempel från bottnen av våra hav och vattendrag. Detta i sin tur skadar ekosystemen i hav och vattendrag samt omformar terrängen på oväntade sätt.

I fråga om träbyggande anser vi vid Kontio att det är viktigt att ta ansvar för miljön. Vi behöver plantera ny skog för att ersätta varje träd som fälls. Den furu som används i Kontios produkter kommer från tallskogarna i närheten av vår fabrik. Inom virkesanskaffningen tillämpar vi ett certifieringssystem för att säkerställa ansvarsfull skogsvård på de platser där träden kommer från.

– Vi vet alltid exakt var timmerstockarna kommer ifrån, säger Tapio Anttonen.

En färsk studie av de finländska skogarna visar att de växer i snabbare takt än vi känt till tidigare. I Finland får vi alltså raskt allt fler nya växande kolsänkor, och de finländska skogarna växer till och med snabbare än vi hinner avverka dem. Ett exempel är skolbyggnaderna av timmer på campusområdet som byggdes för 800 elever i Pudasjärvi i norra Finland. Motsvarande mängd timmer växer på cirka 15 minuter i Finland, och det var Kontio som levererade timret till detta campusområde då det byggdes under perioden 2014–2016. Det är bra att komma ihåg att storleken på kolsänkorna inte hålls konstant i skogarna, även om skogen inte avverkas. Om de gamla träden i en ovårdad skog börjar ruttna och vittra sönder, friges småningom det kol som lagrats i träden och kommer ut i fritt omlopp.

– I en gammal skog kan mängden kol som friges faktiskt vara lika stor som den mängd som binds upp, konstaterar Tapio Anttonen.

Sidoströmmarna ger energi, så vi slänger ingenting

Hela produktionskedjan för Kontios produkter är ekologisk. När timmerstockarna körs ut ur skogen och blir till ett hus uppstår mer än dubbelt så mycket energi jämfört med vad som förbrukas. Timmerstockarna transporteras till fabriken, sågas upp, torkas och vidareförädlas. I samband med produktionsprocessen uppstår avverkningsrester så som kutterspån och sågspån, som transporteras vidare och används som bioenergi. Här uppstår alltså inget grovavfall som hamnar på soptippen.

– Vid Kontio förbrukar vi i stort sett bara hälften av energimängden från sidoströmmarna för uppvärmning och förbränning, säger Tapio Anttonen för att beskriva nuläget.

Vid virkesförbränningen uppstår energi, vilket innebär att fossila bränslen inte behöver användas i lika stor utsträckning. Och det är ju faktiskt fossila bränslen som är den ursprungliga orsaken till klimatförändringarna. Från fossila bränslen frigörs nytt kol. Det hamnar ut i atmosfären efter att ha legat djupt nere i jorden i urgamla avlagringar. Om virket däremot används som energikälla, innebär detta bara att det kol som redan finns i atmosfären cirkulerar runt.

Hållbarhet är ekologiskt

Hållbar utveckling innebär att vi också tänker på kommande generationer då vi gör våra val. Kontios timmerhus tål tidens tand och är hållbart även under extrema klimatförhållanden. Kontios tekniska chef Mikko Löf berättar att detta beror på två faktorer. Dels är timret ett material som flexibelt anpassas efter variationer i temperatur och luftfuktighet. Dels är strukturen på ett timmerhus också särskilt stabil, vilket innebär att konstruktionerna hålls relativt intakta och klarar av exempelvis hårda vindar särskilt bra, och lämpar sig även för områden med hög risk för jordbävningar.

– Timmer är ett så kallat hydroskopiskt material. Detta innebär att fukten från den omgivande luften fördelas jämnt i timmerstocken, samtidigt som den också kan avge fukt. Dessutom är strukturen på timmerväggen enkel. Täta ytbeläggningar förekommer således inte på husväggarna. Därför kan fukten inte koncentreras kring något visst ställe så att fuktskador kommer åt att uppstå, berättar Löf.

Och eftersom fuktskador kan undvikas, spar man samtidigt in på energiförbrukande och dyra reparationer.

Ett timmerhus konstrueras så att timmerstockar staplas ovanpå varandra, och fogarna ger efter lite grann. Därför lever denna konstruktion till exempel då det blåser från olika riktningar. När stormen avtar brukar huset oftast falla tillbaka i rätt position igen.

– På grund av just denna flexibilitet är timmer ett populärt material runt omkring i världen, även i områden där det finns risk för jordbävningar, så som i Japan, berättar Löf.

Timmerhus från Kontio är hållbara och har dessutom hög värmelagringskapacitet, vilket bidrar till att minska energiförbrukningen och därigenom även utsläppen. När det är varmt ute lagras värmen i timmerstocken. Därefter frigörs värmen igen när det blir svalare i luften. När det är kallt ute lagras kylan i timmerstocken. Därefter frigörs kylan igen när det blir varmare i luften. Detta är anledningen till att det behövs mindre energi för uppvärmning och nedkylning. I timmerhus förbrukas cirka 5 procent mindre energi för uppvärmning, och för nedkylning behövs rentav 50 procent mindre energi.

Kontios målsättning är att begränsa klimatförändringarna och minska koldioxidavtrycket. Genom att välja en timmerprodukt från Kontio kan du enkelt delta i kampen för en bättre värld.

Vid Kontio är vi också med i kampen mot de globala klimatförändringarna.

Så här minskar du koldioxidavtrycket i ditt nybygge

  • På svalare områden lönar det sig att välja en tomt där du kan placera huset så att fönstren fångar upp solen söderifrån. På varma områden lönar det sig på motsvarande sätt att placera fönstren i ett väderstreck där solen inte kommer åt att värma upp utrymmena inne i huset via fönstren.
  • Tänk över noggrant hur många kvadratmeter du faktiskt behöver. Om du väljer ett mindre hus, behövs det mindre energi, material och pengar för att bygga huset och utföra underhållsarbeten.
  • Kan huset anpassas efter familjens behov? Förbered dig på kommande ändringar redan då du planerar nybygget.
  • I fråga om materialval lönar det sig att välja massivträ överallt där det bara är möjligt, t.ex. trägolv, timmerväggar och -panel, samt fast inredning av massivträ.
  • Undvik plast eller ytbehandlingsmedel som innehåller plast.
  • När du skaffar elapparater till ditt hem, se till att de tillhör energiklass A, som förbrukar minst energi. En vedeldad ugn eller en öppen spis kan kopplas ihop med husets värmesystem.
  • Gör sopsorteringen så enkel som möjligt. I köket är det bra att ha tillräckligt med plats för praktiska sorteringskärl så att du kan källsortera kompost, glas, metallburkar och kartong.
  • Reservera utrymme för solpaneler i husets takkonstruktioner. Om solstrålarna träffar solpanelerna direkt, producerar ditt hus mer energi.
  • Ett större taköverhäng har flera fördelar. Tack vare överhänget blir huset inte alltför varmt om sommaren, och om vintern fångar överhänget upp solens värmande strålar när den inte stiger upp så högt på himlen.
  • Placera huset på en sådan plats på tomten som inte är så betydelsefull för den omgivande miljön. Prunkande planteringar med olika sorters växter som frodas ute på gården är ett bra val för miljön, då det främjar naturens mångfald.
Koldioxidavtrycket beskriver skadliga effekter som förorsakats av människan och som snabbar på klimatförändringarna. Kolhandavtrycket å andra sidan beskriver de utsläppsminskningar som uppstår genom Kontios timmerbyggnader. Kolhandavtrycket visar hur mycket kol som binds upp i varje timmerbyggnad från Kontio.

Sparade favoriter

modell modeller
Rekommenderat för dig Stories Inspiration, idéer och de senaste nyheterna av modernt boende i timmermiljö
×