Under den senaste tiden har vi främst hört dåliga nyheter om många gamla byskolor. En efter en har de fått stänga sina dörrar för gott, eftersom det inte längre finns tillräckligt med elever ute i glesbygden. I byn Kipinä i norra Finland blev det tvärtom. I nästan hundra års tid har det funnits en byskola där, och nu kommer skolan att få så många nya elever att den behövde byggas ut. De nya tillbyggnaderna går på drygt 400 kvadratmeter. De nya delarna byggdes av timmer, precis som den gamla skolbyggnaden, som uppfördes 1930. Timmerstommen för skolans tillbyggnader levererades av Kontio.

Skolan i Kipinä har sadeltak och är målad med rödmylla. Utifrån sett är byggnaden precis så sympatisk och lockande som vi vill att byskolor ska vara. Denna skola ligger i byn Kipinä i staden Pudasjärvi i norra Finland. Ganska nära skolan finns också Ijo älv, där det finns imponerande forsar i naturtillstånd i höjd med byn Kipinä.

Det finns många nyinflyttade som lockats till detta område på grund av de fina strandtomtarna vid Ijo älv och byn Kipinäs utmärkta läge nära staden Uleåborg, med goda och smidiga trafikförbindelser. Uleåborg ligger dessutom i kärnan av ett område för spjutspetsteknik med hållbar tillväxt och utveckling i norra Finland. I byn Kipinä bor nu också många barnfamiljer.

– Då vi såg över utbildningsbehovet under de kommande åren för byn Kipinä, insåg vi att skolans lokaler inte längre kommer att räcka till för alla elever. Det var många barn som skrevs in i förskolan och dessutom fanns det en större grupp som skulle börja på förskoleklassen. Därför visste vi att kravet på utrymme i skolbyggnaden inte kommer att minska, åtminstone inte under de närmaste åren. Detta låg till grund för vårt beslut att bygga ut den gamla skolbyggnaden och samtidigt få plats för förskolan där, berättar Kari Rissanen, som är fastighetschef i Pudasjärvi.

Inga problem med inomhusluften i skolan där man trotsar rivningstrenden

Den nuvarande skolan i byn Kipinä har en stomme av timmer. Skolbyggnaden blev klar 1930 och har varit i bruk hela tiden sedan dess. Under årens lopp har man tagit väl hand om skolbyggnaden, som vid det här laget har nästan 90 år på nacken. Därför är byggnaden fortfarande hälsosam att vistas i. Man behövde inte riva den gamla byggnaden för att ge plats åt en ny, då det behövdes större utrymmen i skolan.

– Skolan i Kipinä är en bra påminnelse om att timmerstockar traditionellt sett länge har använts i nordiska skolbyggnader och att timmer också är ett hållbart material. Dessa gamla skolbyggnader kan också kompletteras med nya timmerstrukturer, säger Hanna Haipus, som är chef för affärsområdet projektbygg vid Kontio.

Det är staden Pudasjärvi som låter bygga de nya delarna av skolan. Stadens beslutsfattare ville att skolans tillbyggnad ska utföras i samma material som den ursprungliga skolan. Beslutsfattarna i staden har insett att timmerstockar har många goda egenskaper som är viktiga just i skolbyggnader. I skolor byggda av timmer är inomhusluften bra och akustiken väldigt fin med mjukt klingande toner. Timmer var även det självklara valet för den gamla skolmiljön i byn Kipinä.

Staden Pudasjärvi har även i övrigt redan under en längre tid låtit bygga nästan alla offentliga byggnader av timmer. Här i staden kan man vara stolt över bland annat världens största timmerskola på Hirsikampus, vårdhemmet Hirsikartano, samt en förskola gjord av timmer. Alla dessa byggnader levererades av Kontio. I staden pågår för närvarande en offentlig upphandling om ett byggprojekt på 9 000 kvadratmeter, där man vill skapa ett friskvårdscenter som på finska får heta Hyvän Olon Keskus. I Pudasjärvi är man nöjd med dessa timmerbyggnader, eftersom man på detta sätt blivit kvitt alla problem med inomhusluften, som tidigare var ett stort bekymmer i stadens lokaler.

– Det finns inga gränser för hur timmer kan användas i våra byggprojekt. Timmer fungerar faktiskt fint i många olika typer av offentligt byggande. Just nu pågår till exempel en offentlig upphandling om en ishall i timmer, berättar fastighetschef Kari Rissanen.

I de större byggprojekten har staden tillämpat livscykelmodeller och använt fastighetsleasing som finansieringsform. I fråga om mindre tillbyggnader så som för skolan i byn Kipinä genomfördes projektet däremot på normalt sätt i stadens egen regi. Detta innebär att staden offentliggjorde en anbudsinfordran om huvudentreprenaden och dessutom beslutade att ha separata sidoentreprenader. Kontio vann upphandlingen om skolans timmerstomme och yttertak och ansvarade också för att få dem på plats.

– Den största tekniska utmaningen med tillbyggnader liksom i denna skola i Kipinä är att den gamla och den nya delen ska kunna kombineras med varandra. Kontio har tagit fram ett sättningsfritt timmer, Kontio SmartLog™, som fungerar väldigt bra på just sådana byggen som detta, där det behövs stor precision när man kombinerar två olika delar av en byggnad, säger Tomi-Olli Tolonen, som är chef för monteringsarbeten vid Kontio.

På skolan i Kipinä uppfördes två separata tillbyggnader, varav den ena kommer att användas som skollokaler och den andra behövs för barnen i förskolan. Det gick snabbt att uppföra själva byggnadsstommen av timmer. Efter cirka tre veckor ute på bygget hade samtliga timmerstockar för de två delarna av tillbyggnaden lyfts på plats. Efter att timmerstommen var klar, byggde Kontio även yttertaket för tillbyggnaderna, så att stommen genast skyddades mot väderpåverkan och regn.

Under de senaste åren har timmer fått ett nytt uppsving inom offentligt byggande. De stora moderna timmerbyggnaderna som uppförts av Kontio under den senaste tiden har samtidigt visat vägen för nya projekt.

– Nu tror man igen på timmerbyggande. Man är mer medveten om fördelarna med timmerbyggnader, så som god inomhusluft och ekologiskt tänk. Kommuner och städer vågar sätta igång projekt kring timmerbyggande igen. För närvarande verkar timmer vara ett populärt material i synnerhet när man planerar nya skolbyggnader och förskolor på olika håll i Finland. Skolan i Kipinä är ett bra exempel på att timmer fungerar bra inte bara vid nybyggen, utan även vid utbyggnad av befintliga äldre byggnader, säger Hanna Haipus.